Akupunktur i Stockholm

Var har du besvär?

Klicka på området som besvärar

• Huvud

  Huvudvärk – spänningshuvudvärk, migrän, cervikogen huvudvärk

  Huvudvärk är ett samlingsnamn på all smärta som upplevs i huvud, ansikte och i vissa fall nacke. Det finns många typer av huvudvärk, till exempel huvudvärk av spänningstyp, migrän och den mindre vanliga Hortons huvudvärk. Vad som orsakar huvudvärk är inte alltid helt klart. Det kan bero på till exempel spänd ansikts- eller nackmuskulatur, stress, synfel eller trauma mot huvudet. Ungefär 90 % av alla kvinnor och 75 % av alla män mellan 20 och 30 år drabbas, regelbundet eller oregelbundet, av någon typ av huvudvärk, men troligtvis har alla människor någon gång upplevt någon form av huvudvärk. 

  Den vanligaste typen är spänningsrelaterad huvudvärk,. Cirka 90 procent av all huvudvärk är spänningsrelaterad huvudvärk och risken är stor att någon gång drabbas. Spänningshuvudvärk innebär ofta en kontinuerlig smärta på båda sidor av huvudet och kan komma vilken tid på dygnet som helst. Smärtan är vanligtvis av tryckande/pressande karaktär och den påverkas inte av vanlig fysisk aktivitet. Dock är det vanligt att en person vaknar med huvudvärk av spänningstyp som sedan ökar i intensitet och styrka under dagens gång.

  Kronisk spänningsrelaterad huvudvärk

  För att huvudvärken ska anses vara kronisk skall huvudvärksdagarna vara fler än 15 stycken per månad och detta ska pågå under minst tre månader (eller fler än 180 huvudvärksdagar per år). Den kroniska huvudvärken är en allvarlig sjukdom som påtagligt försämrar levnadsstandarden för den drabbade.

  Migrän

  Migrän är en typ av huvudvärk med återkommande anfall av kraftig värk som varar i allt mellan 4 till 72 timmar. Smärtan kan kännas som sprängande eller pulserande och behöver inte upplevas komma från samma plats i huvudet varje gång. Illamående, kräkningar och ljuskänslighet är några av symtomen och smärtan blir värre vid fysisk ansträngning eller rörelse av huvudet. Det finns två typer av migrän. Den ena kallas migrän utan aura och ger endast smärta och trötthet. Den andra kallas migrän med aura och innebär att den drabbade upplever diverse symtom innan själva huvudvärken har brutit ut. Dessa symtom kan vara olika synpåverkningar som suddighet, blixtar, dubbelseende eller att halva synfältet försvinner på båda ögonen. Även en stickande känsla i händer och runt mun kan inträffa. Ungefär 20 % av alla migränanfall är så kallad migrän med aura. Cirka 15 % av män och 18 % av kvinnor får regelbundet migrän. Huruvida man får migrän eller inte påverkas till viss del av ärftlighet. Det är större chans att få migrän om någon i släkten har det.

  Cervikogen huvudvärk – tidigare kallad cervikal huvudvärk

  En annan vanlig huvudvärk är så kallad cervikogen huvudvärk. Orsaken till denna är  någon av nackkotpelarens innerverade strukturer; disken, facettleder, spinalnervrötter  samt nerver. Den cervikogena huvudvärken är oftast ensidig och utgående från nackregionen strålar den upp längs ena huvudsidan mot tinningen och ögat. Den kan ibland även stråla ner mot samma sidas skulderblad. Huvudvärken påverkas av vridning eller sidoböjning av huvudet eller av huvudets position. 

  ‍

• Nacke

  Ett av de vanligaste områdena som besvärar är nacken. Kontorsarbete kan vara en orsak till problem här, felaktig belastning eller skador är andra saker som påverkar. Nacken har många muskler, mycket centrala nerver och stor påverkan på hela området. Därför är en noggrann undersökning viktig för att fastställa orsaken till problemen. Inte sällan strålar det ut i armar eller upp i huvudet som huvudvärk. Ofta rör det sig om:

  Nackspärr

  Nackspärr innebär att man plötsligt får stelhet och ont i nacken. Det blir svårt att vrida och luta huvudet, ofta mer åt ett håll, samt att nack- och halsmuskler blir krampaktiga och ömma. Nackspärr är ett tillstånd som drabbar många någon gång i livet och det är vanligt att ha återkommande nackspärrsepisoder. Det klassas inte som någon sjukdom i sig utan snarare som ett symtom med flera möjliga orsaker. Nackspärr uppstår plötsligt och är övergående. Ofta börjar besvären med att man gjort en häftig rörelse med huvudet eller att man sovit med huvudet i en ogynnsam position. Uppkomstmekanismen kan vara olika men det är vanligt att en diskförändring leder till att vävnader med nerver i sig signalerar smärta och att ett reflektoriskt muskelpåslag följer på detta.

  Stel nacke

  Ont i nacken är i dag en av de vanligaste åkommorna från muskel-och led. Det finns flera orsaker till nackbesvär, så som olyckor, stress och stillasittande arbete framför skärmen. Stelheten kan ge olika problem som smärtor i muskulaturen, i vila eller i rörelse, utstrålning i armen, smärta vid djupandning, yrsel och huvudvärk.

  - Stelhet och ömhet. "kontorsnacke", men både överbelastning och för lite träning kan ge dessa problem

  - Svårigheter att vrida och böja på nacken. Det kan kännas låst och begränsat, svårt att se döda vinkeln vid bilkörning, svårt att titta upp i taket eller arbeta ovanför huvudet.

  - Whiplash. En skada mot nacken, ofta i samband med trafikolycka. Ofta ses inga förändringar på röntgen, men besvären kan vara många och omfattande. En noggrann undersökning och försiktig approach är oftast det bästa sättet att närma sig detta problem. Ofta uppvisar den med whiplash ett unik mönster av besvär och symtom, och det finns ingen standardbehandling, utan åtgärderna måste utformas efter problemen.

• Axlar

  Axelleden är kroppens rörligaste led. Vi använder axeln i många av våra vardagliga rörelser och därför belastas den ofta. Vanliga orsaker till smärtan är bland annat att vi gör många monotona rörelser, bär tunga väskor på axeln eller jobbar med armarna över axelhöjd i långa perioder – ofta i kombination med dålig hållning. Ibland kan man drabbas av inflammationer och andra besvär i axeln.  

  Axelsmärta

  Är sällan farligt, även om smärtan kan vara svår – och långvarig. En noggrann undersökning och diskussion om uppkomstmekanismer och bedömning av axeln är viktig för att kunna ge rätt åtgärder så du blir hjälpt.

  Frozen Shoulder/Frusen Skuldra

  Är ett inflammationstillstånd som drabbar oftast enda axeln, med mycket smärta och successivt sämre och sämre rörlighet. Med rätt behandling kan smärtan behandlas  och rörligheten återfås. Det är dock ett svårt tillstånd och behandlingstiden är oftast längre än vid andra axelbesvär. Det drabbar oftare kvinnor i medelåldern och är vanliga skäl till att besöka kliniken.

  Kalkaxel. 

  Efter ensidig eller hård belastning kan det bildas kalk i vissa senor. Detta kalk irriterar och skaver mot muskler och nerver, vilket gör ont. Ultraljudsundersökning är ett utmärkt sätt att hitta och bedöma kalkinlagringar - och ger möjlighet att behandla med exempelvis akupunkturnålar för att lösa upp förkalkningen.

• Rygg

  Ryggsmärtor

  Det är vanligt att få ont i ryggen. Man brukar dela in ryggen i nacke, bröstrygg och ländrygg. Ryggvärk är tredje vanligaste diagnosen bland långa sjukskrivningar, och kan bero på flera orsaker. Det är vanligt att värken beror på trötta och spända muskler, ofta på grund av inaktivitet, oanvända muskler, stress och för mycket sittande. Det handlar ibland om en ”trötthetskänsla” och en molande, gnagande smärta över ländryggen. Ofta värst på morgonen och/eller kvällen/vid ansträngning. Det kan vara svårt att sitta stilla längre utan att få ont.

  ‍

  Ibland kan det komma en plötslig knivskarp smärta när man till exempel böjer sig ner för att plocka upp något eller vrider dig i sängen. Man kan också känna en låsning i ryggen/kramp i ryggmusklerna. En del drabbas av plötslig stark och huggande smärta, till exempel när man reser dig upp från sittande. Det kan göra ont när man hostar och nyser, kan stråla ner i ett ben en tid efter att ryggvärken börjat. Kan ge smärta, stickningar, nedsatt känsel och domningar ner kring isciasnerven.

  ‍

  Ibland kan det vara svårigheter att dra djupa andetag och en känsla av låsningar i ryggen.

  ‍

  Det krävs undersökning och tester för att säkerställa varifrån smärtorna kommer och oftast går det att hitta lösningar på de akuta problemen. Långsiktigt är det oftast viktigast att träna regelbundet. Om träningen inte hjälper, eller om smärtan är för stor för att kunna träna, är det naprapatens jobb att få tillbaka dig i normal funktion.

• Arm

  Armproblem

  Smärta och bristande funktion i armen är ett stort problem på många arbetsplatser och för många idrottare och motionärer. Ökad belastning av arm och hand, kombinerat med för lite vila leder ofta till smärta och medföljande svaghet i armen. Överbelastningsskador är vanligast kring armbågs- och handlederna och genererar ofta smärta i muskelfästen i armen. Smällar eller drag och ryck i armen kan orsaka skada på nerver, muskler eller senor. Smärta och problem i armen kan ibland orsakas av bekymmer  i nacke och axel, därför ska dessa områden också granskas vid undersökning av smärta i arm och armbåge. Man skall komma ihåg att armar och händer sällan vilar under dagen, och då förlängs ofta problemen. Med rätt bedömning och behandling går de flesta problemen här att avhjälpa.

  Tennisarmbåge

  Är ofta orsakat av ensidig belastning där muskler och senor inte fått återhämta sig. Drabbar utsidan av underarmen och medför ofta svårigheter att greppa och lyfta med handen.

  Golfarmbåge

  Är motsvarigheten till tennisarmbåge, fast smärtan och problemen är lokaliserade till underarmens insida.

  Musarm

  Ett samlingsnamn för smärtor kopplade till kontorsarbete, med smärta ifrån nacken och ner i armen. Ibland blir nerverna påverkade och det kan både smärta och domna.

  Låsningar, knakande och knäppande

  Det kan röra sig om ojämnheter och slitage i de olika lederna som finns i armen. Ofta går det att säkerställa varifrån det kommer och om det går att åtgärda.

  Nervpåverkan

  Det finns en del trånga passager som ger både domning och sämre styrka i arm- och handmuskler. Undersökning får visa om det går att behandla.

• Ländrygg

  Ländryggsmärtor och problem här är ett mycket vanligt område för naprapaten att behandla. Det handlar ofta om:

  - Ryggskott. Ett samlingsnamn för en rad olika tillstånd i länden med den gemensamma nämnaren akut smärta och svårt att röra sig. Det viktigaste för naprapaten är att utesluta skador, sjukdomar och diskbråck. När detta har uteslutits finns det en rad effektiva metoder för att hjälpa tillbaka till smärtfrihet och god rörelse.

  - Stelhet och rörelsesvårigheter. När ryggen känns stel och begränsad är det befriande att få den uppmjukad och rörlig igen.

  - Svaghet och obalans. När en ländrygg upplevs ostadig, eller om man är osäker på hur mycket belastning den klarar, finns det metoder och behandlingar för att stärka och stabilisera. 

• Höft

  Höftproblem är vanliga, och naprapaten är van att behandla smärtor och bekymmer här. Ofta söker patienter för:

  - Ischias, äkta eller falsk. Smärta kommer ifrån retning av ischiasnerven som strålar ner i benet.

  - Smärtor och stelhet. Höft och säte är stora muskelgrupper och höftleden är kroppens största led. Dessa strukturer har en stor påverkan på hela kroppen. Det är ofta härifrån som ryggskott i länden härstammar.

  - Ljumskbesvär. Med en stel och påverkad höft ses ofta ljumsksmärta, som kan hindra gång, löpning och sittande.

  - Försämrad balans. Höften är en viktig del i vår balans, och med stelhet här så upplever vi oss ofta ostadigare.

  - Artros. Ofta ger artros smärtor på andra sällen än just ifrån ledytorna. Dessa smärtor är möjliga att behandla och påverka så att en sliten höft mår bättre, trots att själva artrosen i sig inte går att avhjälpa. Behandling kombineras ofta med träning.

• Knä

  Knäproblem

  Ont i knät beror vanligtvis på skada i eller runt knät men smärtan kan även stråla ifrån områden längre från knät, exempelvis från höften eller ryggen. De vanligaste orsakerna till knäsmärta är hopparknä, löparknä, knäartros, pfss (patellofemoralt smärtsyndrom), meniskskada, broskskada i knät, främre knäsmärta, korsbandsskada och skada på det inre eller yttre ligamentet. Det är många muskelgrupper och många andra vävnader som samverkar i knät och därför är en ultraljudsundersökning ofta lämplig när problemen har varit långvariga

  Knäartros – ont och stelt knä

  Knäartros kan ge smärta på olika ställen i och kring knät beroende på vart i leden som är mest drabbad. Vid artros av inre ledytan, vilket är det vanligaste brukar smärtan sitta mer på insidan av knät och stråla ner en bit i underbenet. Vid artros av den yttre ledytan sitter värken mer på utsidan. Artros som drabbat ledytan bakom knäskålen ger vanligtvis en mer central smärta (främre knäsmärta). Knäartros karaktäriseras också av igångsättningssmärta samt smärta efter en stunds aktivitet. Knäleden kan bli vätskefylld vid överbelastningsperioder och efterhand blir leden förstorad, vilket syns när man tittar på knäna. 

  Hopparknä – ont vid knäskålssenan på framsidan av knät

  Om det gör ont högst upp vid knäskålssenans fäste på knäskålen på framsidan av knät kan det vara hopparknä. Smärta här betyder att knäskålssenan är irriterad, inflammerad och/eller att det blivit en liten bristning, oftast precis under knäskålens  nedre spets. Skadan ger ofta smärta på framsidan av knä. Besvären ger sig ibland till känna efter en stunds aktivitet, men om besvären är större, redan från start. Det kan även smärta att gå uppför en trappa eller att resa sig från stol etc.

  Ledbandsskador i knä – ont på insida eller utsida av knät

  Om det gör ont på insidan eller utsidan av knät kan ligamenten vara skadade. Vi har även ledband eller ligament inne i knät; det främre och bakre korsbandet. Vid  kontaktidrotter som fotboll, ishockey, rugby finns ökad risk för skador på dem. Korsband, inre- och yttre ledband kan skadas och helt gå av. Ofta är problemen orsakade av dålig träningsteknik och/eller för hög intensitet som skapar diffusa smärtor på in- eller utsida av knäled. Besvären ger sig ofta till känna under ökad aktivitet och vid provokation av knä. Vid skada på det inre ligamentet eller på något av korsbanden kan svullnad och instabilitet uppstå.

  Löparknä - ont på utsidan av knät

  Om det gör ont på utsidan av knät och framför allt vid en knävinkel på 20-30 grader har du förmodligen drabbats av löparknä. Skadan kallas även ”tractus iliotibialis syndrom”. Löparknä drabbar ofta  långdistanslöpare men kan även uppstå om du nyligen förändrat träningsmängd/distans/underlag, bytt skor etc. Det gör ont under aktivitet, framför allt löpning men ibland även cykling, på utsidan ca tre-fem cm ovan knäleden. Ofta gör det mer ont vid löpning i backar.

  Meniskskada – ont i knäts ledspringor

  Meniskskada kallas den skada som drabbar den stötdämpande och stabiliserande broskdelen (menisken) i knät. Skadan uppstår vanligen i samband med ett trauma där knät vrids i ett belastat och böjt läge, som till exempel vid en snabb vändning. Det är en vanlig skada bland unga idrottare och främst inom fotboll-, innebandy-, handboll eller skidåkning. För äldre kan meniskskada uppstå utan särskild ansträngning eller belastning.

  PFSS (patellofemoralt smärtsyndrom) – främre knäsmärta

  PFSS (patellofemoralt smärtsyndrom eller kondromalacia) är den vanligaste orsaken till främre knäsmärta hos unga aktiva. Syndromet är vanligt bland både män och kvinnor i åldrarna 15-30, främst drabbas kvinnor i tonåren. Smärttillståndet uppstår då leden mellan knäskålen och lårbenet överbelastas.  Typiskt är främre knäsmärta som uppstår efter en längre tids sittande med böjda knän (”movie sign”) Orsaken till PFSS beror på flera saker och behandling brukar ha god effekt på detta tillstånd.

  Schlatters sjukdom – ont i knäskålssenans fäste nedanför knäskålen

  Schlatters sjukdom eller Schlatterknä drabbar barn i 8-15 års ålder då fästet för knäskålssenan överbelastats. Det värker och är ömt i knäskålssenans fäste på framsidan underbenet några centimeter nedanför knäskålen. Det är ett ofarligt smärttillstånd, men kan vara långvarigt. Om smärtan hämmar aktivitet bör barnet å hjälp med  bedömning, information och rehabiliteringstips. Knäskydd och behandling kan hjälpa.

• Fot

  Fotproblem

  Smärta i foten kan drabba på olika ställen beroende på skada eller sjukdom, och är vanligt vid vristen, kring fotknölarna, i eller under hälen, i hålfoten, utsidan av foten, i och under främre trampdynan, mellan tårna och i stortå eller övriga tår. Smärtan beror ibland på idrottsutövande, löpning,  överbelastning av muskel, sena eller ledstruktur i vrist, häl, mellanfot, framfot eller tår, men kan också vara orsakad av nervpåverkan i rygg eller ben eller av olika sjukdomar. Orsaker till överbelastning kan vara felbelastning på grund av vilken fottyp, gång- eller löpsteg man har samt hur mycket foten belastas i arbete, fritid och träning. Fottyper som är förknippade med fotsmärta är plattfot eller låga fotvalv samt höga fotvalv. Mycket gående och stående på hårda underlag samt i skor som inte är lämpade för sin fottyp och aktivitet innebär ökad risk för problem. Analys av steget, hur foten rör sig och ultraljudsundersökning är bra metoder för att hitta orsaken till besvären.

  Stukad fot – ont på utsidan foten framför yttre fotknölen

  Smärtan är framför allt lokaliserad till nedanför och strax framför den yttre fotledsknölen, de ligament som sitter där blir skadade vid en fotledsstukning när foten vrider eller viker sig inåt. Vid kraftig stukning kan ligamenten gå av men vanligen sker bara mindre bristningar i dessa. Blödning med kraftig och smärtsamt svullnad är vanligt. Fotleden och foten blir stel och smärtsam att belasta. Ultraljudsundersökning är en bra metod för att se omfattning av skador. Stukningar behandlas med styrketräning, balans och stabiliseringsträning. Fotledsskydd rekommenderas  för att snabbt öka stabiliteten och minska risken för upprepad stukning, till dess foten tränats upp.

  Artros – ont och stel i fotleden

  Smärta och stelhet i fotleden, ofta med igångsättningssmärta och stelhet som ger med sig efter lite gående, men som återigen ökar efter en viss tids fortsatt belastning. Ju allvarligare grad av artros desto mer smärta, stelhet och begränsad belastningsförmåga. Ultraljudsunderökning är ofta lämplig för att bedöma ledbrosket.

  Hallux valgus – ont och sned stortå

  Smärtan sitter i storåns grundled och blir ofta värre då stortån belastas i gång eller då skorna trycker från sidan. Stortån pekar ut mot övriga tår och grundleden är förstorad, som en ”knöl”. Nedsjunkna mediala valv/hålfot och överpronation påverkar framfot och tår. Detta ger alltför mycket stress mot stortå och kan ge utåtvridning (stortån böjer sig och vinklas mot de andra tårna. Stortåns grundled blir större, svullen och ibland rodnad. Vadens och underbenets funktion och rörelse är viktiga när hallux valgus skall behandlas.

  Hälsporre, plantar fascialgi – ont rakt under eller insidan under hälen

  Smärtan sitter vanligtvis rakt under hälen, insidan av den och ut i foten och hålfoten. Första stegen är ofta värst. Skadan uppkommer på grund av drag i senstråket,  plantarfascian, som fäster vid hälbenet och ibland kan en kalkpålagring (utväxt) från hälbenet uppstå, vilket på röntgen eller på en ultraljudsbild kan likna en sporre. Själva sporren sällan ses som orsaken till den aktuella smärtan under hälen utan bör istället ses som en konsekvens av en långt stående överbelastning av plantarfascian. Behandling, träning, övningar och laser leder ofta till snabbare läkning.

  Mortons neurom – ont i framfoten med strålande smärta ut i tårna

  Ger smärta i framfoten ofta med strålande smärta ut i tårna. Värk, huggsmärta och nedsatt känsel ut mot tårna är vanligt och besvären blir ofta värre av skor som är trånga i framfoten och/eller har hård sula.

  Severs skada – ont i hälen hos barn vid Sever’s skada

  Smärtan sitter vanligtvis i bakre delen av hälen och på sidorna. Ibland smärtar det istället eller även under hälen och högre upp kring ovansidan hälbenet. Värken kommer under eller efter aktivitet, särskilt där löpning ingår.

  Överpronation 

  Menas när pronationen är större än önskat och ger konsekvenser ut i framfoten och upp i underbenet och vidare upp i kroppen. Överpronationen kan bland annat bero på att foten är för rörlig – att ligament och muskulatur inte orkar hålla emot, men kan också bero på att foten redan innan belastning är i en pronerad ställning, vilket kan vara medfött eller utvecklas över tid. Överpronation har ett starkt samband med nedsjunket medialt fotvalv , ”hålfoten” och är predisponerande för en rad olika diagnoser. Symtomen vid överpronation kan vara att foten ofta upplevs som trött och diffust värkande när du går och står mycket samt smärtproblematik i framfot, underben och vidare upp i kroppen. Mjukdelar (ligament, ledkapsel och muskulatur) i foten utsätts för ökad stress och kan reagera med olika smärttillstånd.